perrong 1.

De senaste veckorna har jag åkt ovanligt mycket tåg.
Det är någonting speciellt med tågstationer.
Luften är liksom mättad av känslor.
Lyckligt varma möten på mörka regniga perronger.
Tårdränkta avsked sekunder innan konduktören blåser i visselpipan.
Därtill varje resenärs historia.
Även om det bara handlar om mina betraktelser är det som att läsa en ny bok varje resa.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0