vackert trasigt.

Jag är svag för porslin.
Bland det mest retliga jag vet är när jag råkar slå sönder porslin.
Jag har aldrig hjärta att slänga skärvor av fint mönster.
Jag vill liksom inbilla mig att det går att göra någonting nytt av de som går sönder.
För trots alla sprickor är det fortfarande vackert.
Och så mycket hellre önskar jag det om livet än om gamla blommiga kaffekoppar. 

Tomas Andersson Wij sjunger:

Gud om du hör mig
Jag kommer som den jag är
Gör någonting vackert
Av allt som går sönder här


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0