Jag vet inte hur jag ska förklara känslorna, men jag tror absolut att det är bra.
Igår gick en av minna tallrikar sönder,
det hade kanske inte varit så farligt om det handlade om en Ikea.
Men det handlade inte om en Ikea, det handlade om en av mina fina ärvda Agneta tallrikar.
Men jag insåg något, precis då.
Alla bitarna finns kvar, fast den inte är hel finns alla bitar kvar.
Det kan bli någonting nytt nu, för det fina i porslinet försvann inte bara för att det sprack!
Så skulle jag aldrig tänkt om det handlade om en tallrik från Ikea.
Kommentarer
Trackback
